transp
transp
transp
transp
transp
transp
transp transp
Paketreselagen

PAKETRESELAGEN I KORTHET



Paketreselagen bygger på ett EG-direktiv och huvudsyftet är att säkerställa en miniminivå för konsumentskydd vid paketresor.

Paketreselagen gäller vid marknadsföring och försäljning av paketresor. Vad som avses med paketresor definieras i lagen.

Även om huvudsyftet är att skydda konsumenter gäller den för alla resenärer oavsett om de är konsumenter eller näringsidkare. Lagen är dock endast tvingande till förmån för konsumenter.

I lagen finns det regler om:

  • Information till resenären

  • Överlåtelse av resa

  • Ändringar i avtalsvillkoren

  • Resenärens rättigheter vid fel i den avtalade tjänsten

  • Länk till lagen om paketresor


    SRF:S KOMMENTARER TILL LAGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV LAGEN



    1. Paketresedirektivet
    Paketreselagen bygger på EG-direktivet (90/314/EEG) av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang (Paketresedirektivet).

    2. Definitioner i paketreselagen och paketresedirektivet
    I lagens § 3 avses med:
    - Arrangör den som annat än tillfälligtvis organiserar paketresor och säljer eller marknadsför dem direkt eller genom en återförsäljare
    - Återförsäljare den som säljer eller marknadsför paketresor som organiseras av någon annan såsom arrangör
    - Resenär den som själv eller genom någon annan förvärvar en paketresa,
    - Avtal den överenskommelse om en paketresa som träffas mellan å ena sidan resenären och å andra sidan arrangören och återförsäljaren eller en av dessa.

    Paketresedirektivet definierar begreppet paketresa i artikel 2 1.st p.1:
    Ett resepaket
    är en i förväg ordnad kombination av minst två av följande komponenter

    a. Transport
    b. Inkvartering
    c. Andra turisttjänster som inte är direkt knutna till transport eller inkvartering och som utgör en väsentlig del av resepaketet,

    som säljs eller bjuds ut till försäljning till ett totalpris,
    om tjänsten varar längre än ett dygn eller inkluderar övernattning:

    Att olika delar i samma resepaket debiteras separat befriar inte arrangören eller återförsäljaren från skyldigheterna enligt detta direktiv.

    Paketreselagen 2§ uppställer på samma sätt ett antal förutsättningar för att vissa tjänster skall betraktas som en paketresa:
    En paketresa är ”ett arrangemang som har utformats innan avtal träffas och som:
    1. består av transport och inkvartering eller någon av dessa tjänster i kombination med en s.k. turisttjänst,
    2. varar mer än 24 timmar eller inbegriper övernattning samt
    3. säljs eller marknadsförs för ett gemensamt pris eller för skilda priser som är knutna till varandra.”

    Med uttrycket ”arrangemang förutsätts enligt propositionen (1992/93:95 s 62 f.) ett visst mått av organisation och planläggning och att detta måste anses innefatta ”ett inte oväsentligt arbete av arrangören”. I propositionen framhålls vidare att det inte är fråga om ”en paketresa bara för att näringsidkaren säljer flera tjänster på en gång till kunden. Inte ens om det finns ett samband mellan tjänsterna är kombinationen en paketresa, om den inte utgör ett arrangemang…”. I propositionen understryks dessutom att ” inskränker sig … näringsidkarens arbete till att boka in resenären på ett flygplan, ett hotell på bestämmelseorten och något evenemang, är det inte fråga om en paketresa.”

    Med uttrycket ”priser knutna till varandra” i bestämmelsens punkt 3 avses enligt propositionen till paketreselagen ”att det skall finnas ett sådant samband mellan priserna – i det fall flera belopp anges – att beloppen är beroende av varandra. Om priserna för var och en av två tjänster är desamma oberoende av om resenären köper en eller båda, är det sålunda normalt inte fråga om en paketresa. Om emellertid resenären får köpa den ena tjänsten endast under förutsättning att han också köper den andra, bör priserna anses knutna till varandra på det sätt som åsyftas i bestämmelsen.” Därefter uttalas i propositionen ” i praktiken torde rekvisitet i tredje punkten endast sällan ha någon självständig betydelse. Är det fråga om ett ”arrangemang” i egentlig mening, torde i regel rekvisitet i punkt 3 vara uppfyllt”.

    Det är således viktigt att notera att det inte automatiskt anses vara ett arrangemang bara för att en resebyrå säljer flera tjänster på en gång. Resebyrån skall ha lagt ned ett ”icke oväsentligt arbete” vilket inte är detsamma som endast boka in resenären på flera olika tjänster. Om resan marknadsförs och säljs tillsammans med viss inkvartering, rör det sig om en paketresa. Den fråga man kan ställa sig är om en resebyrå säljer en flygresa med lång bortovaro och kunden samtidigt vill boka ett hotell den första och sista natten – blir detta en paketresa? Blir det någon skillnad om resebyrån redan från början erbjuder en jorden runt flygresa på tre månader och där två hotellnätter kan ingå? Förmodligen kan man svara nej på den första frågan och ja på den andra. Se dock vidare under Resegarantier om tjänster som anses vara paketreseliknande enligt resegarantilagen (RGL).

    Om det finns ett samband mellan de olika tjänsternas priser anses de vara knutna till varandra, även om separata priser lämnas i samband med betalning. Om tjänsterna inte marknadsförs eller säljs tillsammans på så sätt att ett gemensamt pris anges, eller priserna är beroende av varandra, rör det sig inte om en paketresa.

    3. Praxis
    SRF har inte funnit någon refererad praxis i form av domstolsavgöranden inom paketreseområdet. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har dock behandlat två ärenden som är av intresse i det här sammanhanget och som refereras här nedan.

    4. Allmänna reklamationsnämnden (ARN)
    Allmänna reklamationsnämnden är en statlig myndighet men inte en domstol. Dess avgöranden utgör rekommendationer vilka inte är bindande för parterna. Om en tvist prövas i allmän domstol är inte domstolen bunden av ARN:s beslut. De flesta ärenden går dock inte vidare till allmän domstol utan nämndens avgöranden efterföljs. Konsumentverket och andra konsumentorganisationer lägger stor vikt vid nämndens avgöranden.
    TRANSP



    DET NYA PAKETRESEDIREKTIVET



    I oktober 2015 antogs det nya Paketresedirektivet i EU och nu vidtar arbetet med att implementera de nya bestämmelserna i medlemsstaternas nationella lagstiftningar. En ny svensk paketreselag kan förväntas vara klar om cirka två år och beräknas träda i kraft i mitten av år 2018.

    De viktigaste skillnaderna i det nya direktivet jämfört med det nu gällande är följande (Obs att detta är inte är en uttömmande förteckning av skillnaderna):
    • Paketresor kallas nu resepaket. Ett nytt begrepp införs, sammanlänkade researrangemang, som mycket påminner om våra svenska paketliknande resor. Såväl resepaket som sammanlänkade researrangemang ska liksom idag omfatta en tidsperiod av minst 24 timmar eller åtminstone inkvartering över natten. Till skillnad från de paketliknande resorna ska de resetjänster som ingår i ett sammanlänkade researrangemang anskaffas vid ett enda besök hos eller en enda kontakt med försäljningsstället eller om en ytterligare resetjänst anskaffas senast 24 timmar efter det att den första resetjänsten bokats.

    • Om ett resepaket eller sammanlänkat researrangemang erbjuds på ideell basis för en begränsad grupp av resenärer (inte allmänheten) och inte annat än tillfälligt (högst några gånger per år), omfattas de inte av direktivets bestämmelser. Detta är ett förtydligande jämfört med dagens bestämmelser, genom att det anges att det ska ske på ideell basis, dvs. utan vinstintresse.

    • Ett resepaket och ett sammanlänkat researrangemang kan bestå av två av följande ”resetjänster”:
      1. Passagerartransport
      2. Inkvartering som inte utgör en integrerad del av passagerartransport
      3. Uthyrning av bilar och andra motorfordon
      4. Alla andra turisttjänster som inte utgör en integrerad del av de föregående resetjänsterna
      För att andra turisttjänster ska kunna bilda ett paket eller sammanlänkat researrangemang med någon av de andra resetjänsterna, måste de stå för en betydande del av tjänsternas sammanlagda värde.

      En paketliknande resa kan idag bara bestå av transport och inkvartering, medan ett sammanlänkat researrangemang kan bestå av någon av dessa tjänster i kombination med hyra av bil eller annan turisttjänst, förutsatt att den senare står för en betydande del av tjänsternas sammanlagda värde. En inte ovanlig kombination, flygtransport och hyra av bil, kan alltså att bli ett sammanlänkat researrangemang

    • Det nya direktivet är ett i det närmaste fullt harmoniserat direktiv, vilket innebär att medlemsstaterna med några få undantag inte får införa några avvikelser i de nationella lagarna. De avvikelser som det står medlemsstaterna fritt att införa i sina nationella lagar är följande:
      • Enligt direktivet är arrangören ansvarig för fullgörandet av de avtalade resetjänsterna. En medlemsstat kan dock välja att även låta återförsäljaren vara ansvarig, vilket för närvarande redan är fallet i exempelvis Frankrike.

      • Medlemsstaterna får införa en ångerrätt under 14 dagar för resenärer som ingått avtal om köp av ett resepaket utanför arrangörens eller återförsäljarens fasta affärslokaler, exempelvis på mässor och vid hembesök.

      • Medlemsstaterna får bestämma att även resepaket och sammanlänkade researrangemang som tillfälligt erbjuds på ideell basis ska omfattas. Detta gäller även om sådana resepaket och sammanlänkade researrangemang som omfattar en kortare tidsperiod än 24 timmar.
    • En viktig skillnad mot dagens bestämmelser är att affärsresenärer, som köpt en resa på grundval av ett allmänt avtal mellan företaget och resebyrån, inte omfattas av direktivets bestämmelser.

    • Priset får ändras på samma sätt som dagens regler föreskriver med den skillnaden att transportkostnader har begränsats till kostnader för ”bränsle eller andra kraftkällor”. Priset får dessutom höjas med högst 8 % utan att detta betraktas som en väsentlig ändring. Någon motsvarande gräns anges inte i dagens regler. Prisändringar ska redovisas på ett tydligt och begripligt sätt med motivering och uträkning. Resenären har förstås motsvarande rätt till prissänkningar.

    • Om det på grund av extraordinära omständigheter är omöjligt att anordna hemresa enligt avtalet, ska arrangören stå för kostnaden för nödvändig inkvartering, om möjligt i motsvarande kategori, under högst tre nätter per resenär.

    • Resenären ska ha rätt att skicka meddelanden, klagomål o.dyl. till arrangören via återförsäljaren.

    • Skyldigheten att ställa resegaranti är densamma som enligt dagens regler för paketresor med den skillnaden att kravet att ställa garanti för affärsresepaket bortfaller, eftersom affärsresor som köpts på grundval av ett ramavtal inte omfattas av direktivet.

      Säkerheter för sammanlänkade researrangemang ska ställas om en resetjänst som utgör en del av ett sammanlänkat researrangemang inte fullgörs till följd av säljarens obestånd.

      Medlemsstaterna ska ömsesidigt erkänna varandras system för resegarantier och lämna uppgifter om ställda garantier. Förteckningar över arrangörer som ställt garantier ska finnas tillgängliga online.

    • Under arbetet med det nya direktivet har man försökt definiera och inbegripa så kallade click-through-kombinationer. För att dessa ska omfattas av direktivet och anses vara resepaket, krävs att de ingående resetjänsterna köps genom sammanlänkade bokningsprocesser via internet där resenärens namn, betalningsuppgifter och e-postadress överförs från den leverantör med vilken det första avtalet ingåtts till en annan leverantör och att avtal ingås senast inom 24 timmar.
    Den svenska språkversionen av det nya paketresedirektivet kan hämtas upp här.

    SRF 2015-10-27



    Byggstensmetoden
    I det avgörande, som brukar benämnas ”Byggstensmetoden”( ARN 1993/94 ref. 40), hade resenärerna framställt krav mot en resebyrå då en försening inträffat. Resenärerna hade köpt en resa innefattande flyg och hotell. Resebyrån invände att resenärerna inte hade köpt en paketresa utan flyg och hotell till separata priser enligt ”byggstensmodellen” som också beskrevs i resebyråns prislista. ARN konstaterade att det framgick av handlingarna att på den kontantnota, som resebyrån lämnat till resenärerna, stod det ”paketresa” och att resebyrån för detta hade debiterat ett totalbelopp utan någon uppdelning mellan de olika tjänsterna. Nämnden hänvisade till uttalanden i propositionen till paketreselagen att det inte spelar någon större roll, om ett eller flera belopp för de beställda tjänsterna anges, utan att det avgörande är om det pris, som tas ut, framstår som ett pris för en kombination av tjänster. Med andra ord, det är av betydelse att tjänsterna, som ingår i resan, behandlas gemensamt vid prissättningen. Det kan röra sig om en paketresa, om tjänsterna i fråga om priset behandlas som ett gemensamt arrangemang när de säljs. (Prop. 1992/93:95 s 64 f.) Nämnden åberopar också ovan återgivna utdrag ur propositionen i fråga om uttrycket ”knutna till varandra”. ARN:s slutsats blev att resebyrån sålt en paketresa.

    Mycket tyder på att ARN lagt vikt vid att resebyrån rent faktiskt benämnt tjänsterna såsom en ”paketresa” och att ett totalbelopp debiterats för denna ”paketresa”. Något som ytterligare talade för att tjänsterna skulle ses som en paketresa, var troligen att i resebyråns prislista upptogs ”byggstenarna”, d.v.s. flygpriser till olika destinationer och hotellpriser, på samma sidor, d.v.s. att det var lätt att få intrycket att det rörde sig om ”paket”. Att avgörandet skall tas till intäkt för att två ”byggstenar” alltid konstituerar en paketresa är dock svårt att finna stöd för.
    TRANSP



    Skräddarsydd resa
    I det andra avgörandet (ARN 1995/96 ref 64) hade resenären R bokat en resa för sig och sin familj. Det rörde sig om en lång resa, med små barn, och flygrutten ändrades flera gånger. R diskuterade vid flera tillfällen resans genomförande med näringsidkaren J. R menade att det rört sig om en paketresa, medan J anförde att resan var skräddarsydd och därmed inte omfattades av paketreselagen. J ville ha ersättning för den avbokningskostnad J haft gentemot arrangören X. Även i detta avgörande åberopade ARN propositionen till paketreselagen och det faktum att det inte är nödvändigt enligt lagen att ett arrangemang har organiserats redan innan det har börjat marknadsföras. ARN stödde sig också på följande propositionsuttalande: ”En avgörande faktor kan ofta vara om näringsidkaren enligt allmänna avtalsrättsliga principer är part i avtalet med resenären i fråga om de tjänster som ingår i kombinationen. Är han inte part i fråga om en viss tjänst utan enbart förmedlare, torde sålunda tjänsten normalt inte kunna anses ingå i ett paket”. ARN understryker att J, efter första kontakten med R, arbetat med att sätta samman olika reseinslag till en helhet. Hela resan – med samtliga inslag – har av J tillhandahållits R för ett gemensamt pris uppdelat på något som kallas grundpris för flyg och två tillägg för hotell samt kostnad för avbeställningsskydd. I bokningsbekräftelsen för resan som J ställt ut hänvisas till J:s katalog med tillhörande priser och fakta samt allmänna och särskilda resevillkor. ARN konstaterar därefter, lakoniskt, att dessa angivna omständigheter i förening med att J varit part i avtalet med R visar att det rör sig om en paketresa enligt 2 § Paketreselagen.

    Referatet är tämligen kortfattat och det är svårt att förstå på vilket sätt J är part i avtalet. Det är också svårt att förstå hur det faktum att näringsidkaren är part i avtalet med resenären påverkar om tjänsterna anses utgöra en paketresa eller inte. Möjligen bör man tolka uttalandet som så, att när näringsidkaren (resebyrån) endast förmedlar de separata tjänsterna, kan de inte utgöra en paketresa eftersom det då inte är ett arrangemang. Detta är dock oklart.

    När det gäller övriga omständigheter som ligger till grund för ARN:s bedömning synes det faktum att J bemödat sig om att skapa en ”helhet” och att denna helhet presenterats med ett gemensamt pris vara avgörande. Möjligen skall avgörandet tolkas såsom att en skräddarsydd resa, bestående av flera olika tjänster, som presenteras som en helhet skall betraktas som en paketresa. Detta stöds också av förarbetsuttalanden.

    5. Slutsats
    Det finns inte något i Paketresedirektivet, paketreselagen eller lagens förarbeten som anger att endast det faktum att en resebyrå förmedlar eller säljer två eller flera tjänster, vid ett och samma tillfälle, till samma kund innebär att de försålda/förmedlade tjänsterna utgör en paketresa.
    TRANSP




    transp
    transp
    transp
    Postadress:
    Box 55545
    102 04 STOCKHOLM

    Besöksadress:
    Sturegatan 11
    (hörnet av Karlavägen)
    Telefon:
    08-762 68 60

    Telefax:
    08-762 69 48

    E-post:
    info@srf-org.se

    Organisationsnummer:
    Svenska Resebyråföreningen, 802015-0358
    Svenska Resebyråföreningens Service AB, 556416-0728

    Styrelsens säte:
    Stockholm
    transp
    transp